I Sverige pratar vi inte så mycket om den typ av risker som framför allt drabbar företag av en viss storlek. Desto mer pratas det om detta i vårt östliga grannland, och eftersom Finland är tvåspråkigt går det att ta del av information om detta ämne även som svensk.

Riskhantering för SME-företag är framför allt ett viktigt ämne i Finland. Som SME-företag räknas ett företag med mindre än 250 anställda. Det finns med andra ord en stor spännvid även inom denna grupp, med förkortningen som står för små och medelstora företag.

Hur fungerar det för SME-företag?

Det finns även utbildning i riskhantering för små och medelstora företag, som utvecklats av den finska arbetarskyddsavdelningen. Denna myndighets arbete inom just riskhantering för SME-företag belönades av den finska regeringen 2006. Anledningen till att man arbetat så aktivt med just denna typ av företag är att de ofta har så mycket annat att arbeta med att riskhanteringsarbetet inte prioriteras. Därför utvecklade man i Finland en metod för att bedöma och hantera de vanligaste risker som kan drabba ett företag. Ett syfte med metoden var att undvika att de anställda inom små och medelstora företag måste lära sig flera olika typer av tekniker och dataprogram för att bemöta olika typer av risker.

För att hjälpa företagen utvecklades i Finland ett verktyg för riskhantering. Inblandade i denna process var förutom arbetarskyddsavdelningen även Arbetshälsoinstitutet samt expertorganisationen VTT och Tammerfors tekniska universitet. Arbetet gav snabbt genklang även utanför Finland. Dels i Sverige, vilket ju denna text är ett bevis på, men även borta i Kina.

De flesta har nog någon gång hört en skräckhistoria om någon som drabbas av hjärtstillestånd på arbetsplatsen, och som inte får hjälp i tid och därmed avlider. Visst är många av historierna överdrivna, precis som den gamla klintbergaren om råttan i pizzan. Men det betyder inte att det inte finns någon sanning i dem. Historien om råttan i pizzan stämmer i så måtto att många restauranger, dock inte bara pizzerior, har bristfällig hygien. Risken för hjärtkomplikationer är värd att tas på allvar, och ur ett egoistiskt perspektiv är det mycket obehagligt om någon avlider på en arbetsplats.

Så vad kan man då göra för att minska risken för att detta ska hända? Det första är att skicka så många som möjligt av de anställda på en utbildning i hjärt- och lungräddning. Tyvärr finns det verksamheter där man inte kan avvara särskilt många åt gången, exempelvis inom äldrevården. Men varje anställd som lär sig hjärt- och lungräddning är en oerhörd resurs. Inom en större verksamhet, som ett stort äldreboende, eller på en arbetsplats där många arbetar deltid eller bara vistas på plats ibland, bör det finnas anslag om vilka som har fått utbildningen.

Hjärtstartare

En annan viktig åtgärd kan vara att installera en hjärtstartare på arbetsplatsen, och instruera så många som möjligt av de anställda i hur man använder den. Hjärt-lungräddning kan hålla en människa vid liv något längre, fram till dess att en ambulans hinner fram. Det är dock endast en hjärtstartare som, korrekt använd, kan få ett hjärta att börja slå igen.